Jag kan allting nästan

Det är rätt konstigt egentligen. För ett år sedan kände jag att jag inte var duglig till någonting ordentligt. Utvecklingen inom mitt utbildningsområde media och kommunikation hade verkligen gått snabbt . Jag var färdigutbildad kommunikatör precis innan sociala medier fenomenet föddes, vilket ju kastade om allting. Så jag var bara halv kommunikatör kändes det som. Och inte hade jag tillräckligt med utbildning för att kunna kalla mig för inredare heller. Trots att jag hade arbetat nästan heltid i flera år med olika egna projekt. Avancerade sådana. Men jag hade ju bara gjort ett par enstaka jobb för andra och även om jag lärt mig mycket på mina egna renoveringsprojekt så kändes det inte som en riktig referens. Vad är det som gör att vi måste mäta vår kunskap i universitetsutbildningar och välfyllda CV:n? Och varför har vi så svårt för att berömma oss själva för sådant vi är duktiga på?

Jag hörde någonstans att det finns en stor skillnad mellan män och kvinnor i hur vi läser platsannonser. När en kvinna läser en annons så är det stor risk att hon tänker ”Jag har 5 års erfarenhet av eventplanering, jag kan excel och jag har erfarenhet av att leda andra. Men jag kan inte In Design och Illustrator så jag söker inte jobbet. ” En man skulle många gånger tänka tvärtom. ”Jag har förvisso inte 5 års erfarenhet, jag har aldrig varit särskilt duktig på excel och jag har aldrig riktigt provat på att leda andra, men jag är riktigt duktig på Illustrator så jag söker jobbet!”. Varför måste framförallt vi kvinnor alltid vara så självkritiska? Hur kommer det sig att vi stirrar oss blinda på det vi inte kan istället för att se det vi är bra på?

Numera tänker jag lite mer som Lotta på Bråkmakargatan. Jag kan ju faktiskt nästan allt. Fast det förstås. Jag är inte så bra på att vara tyst, som min sambo så kärleksfullt brukar uttrycka det :) Men i övrigt, så kan jag faktiskt väldigt mycket! Och det är först när jag släppt taget om alla måsten som jag inser vad jag tycker är roligt att göra och vad jag borde lägga mer energi på, därför att jag har talang för det. Jag mäter inte längre saker i utbildningar eller referenser. Jag drar istället nytta av de erfarenheter jag skaffat mig på vägen genom livet, jag lyssnar på andra när de berömmer mig för sådant jag har talang för och istället för att fokusera på det jag inte har, så väljer jag att se hur jag kan använda det jag har. För det jag är bra på kanske någon annan är mindre bra på, och tvärtom.

"Tidigare visste jag inte ens vad jag hade velat göra om jag kunde, därför att jag var så upptagen med allt som jag var tvungen att göra att jag aldrig hann känna efter vad jag längtade efter egentligen."

En annan fascinerande sak som händer när man är lite snällare mot sig själv är att man faktiskt börjar se saker man kan som man aldrig varit uppmärksam på. Sedan jag la om min tillvaro och prioriterade om lite i mitt liv så har jag t ex öppnat upp för att göra mer av sådant som faller mig in. Tidigare visste jag inte ens vad jag hade velat göra om jag kunde, därför att jag var så upptagen med allt som jag var tvungen att göra att jag aldrig hann känna efter vad jag längtade efter egentligen. Sedan jag blev min egen kan jag själv planera min tid och hur jag vill lägga upp mina dagar. Vilket gör att jag som igår kan få ett infall att lägga mig i en rabatt och rensa ogräs. Och jag har aldrig någonsin legat i en rabatt tidigare så jag tog till de verktyg jag hade - ett stämjärn och en spiskrok. Och det blev så fint! Vilket i sin tur ledde till att jag fick en obeskrivlig längtan efter en riktig trädgård. Vilket i sin tur ledde till att jag på kvällen satte mig och bläddrade i Tricia Guilds fantastiska bok ”Inred med blommor”, för att sedan rita om delar av trädgården för att kunna skapa ett riktigt trädgårdsland med både örtagård och massa sommarblomster, så att vi alltid kan ha färska grönsaker till maten och fräscha blommor att pryda vackra vaser med. Och idag har jag till och med tagit det en vända till och tänkt att jag skulle kunna tjäna lite pengar på mitt nyvunna intresse och ha en liten handelsträdgård där jag kan sälja blommor och grönt till förbipasserande sommarturister. Jag har ju trots allt en bonde som kan ta hit sin jordfräs och gödsel har vi från djuren så det räcker och blir över. Så om grannen kan sätta ut en skylt vid vägen när han bakat tunnbröd i sin vedugn, så kan jag minsann också skylta med det jag har!

Jag är helt övertygad om att du också har såna drömmar och tankar kring saker som du skulle kunna göra. Det är sällan idéerna det är brist på. Allt för ofta stannar det dock där. Men det är precis detta Wandering Living handlar om. Att ta vara på sådant man tycker om att göra och fundera på hur man kan tjäna pengar på att göra sådant man ändå redan gör. Att se möjligheter istället för svårigheter. Där man befinner sig för stunden. Och att använda det man kan istället för att fokusera på det man inte kan.

I nästa inlägg kommer jag att ge lite mer konkreta tips kring hur du också kan få ett rikare liv, genom att prioritera lite annorlunda. Allt som behövs är en eller ett par bra idéer, och en tro på dig själv att du kan klara det.

Tills dess, försök tänka lite mer som fantastiska Lotta!